Ja nu börjar det dra ihop sig, på söndag åker robin och det känns jätte jätte jobbigt! Jag kan inte ens föreställa mig hur jag kommer att känna sen :O Det värsta utav allt är nog att varken han eller ja vet när vi kommer att träffas igen, allt handlar om hur det kommer att gå för honom med jobbet och det vet man ju inte förns han har kommit in i det efter typ en månad eller mer ?
Jag håller tummarna på att allt kommer att flyta på bra för honom så jag kan komma till han och att vi sen kan spendera nån månad där tillsammans, skulle vara hur najs som helst men som sagt man får se hur det blir..
Den här veckan ska vi pussas och kramas extra mycket iaf och sen på söndag morgon skjutsar daniel, ziri och jag honom till arlanda och gud vad den stunden kommer bli jobbig. Tänk när vi står där och ska ta farväl, jag kommer börja grina haha :P Men ziri har lovat att hon ska trösta mig så det känns skönt ;)