Just nu befinner vi oss i Lombok pa en privat klinik..
Robin har fatt denguefeber fick vi veta i sondags :( Han har varit dalig nu i sex dagar och inte har det blivit na battre fast an han varit hos tva doktorer ute pa gili. Dom trodde att det bara var nagon forskylning sa han fick ata mediciner men det blev aldrig na battre utav det. Sa i sondags morse tog vi beslutet om att vi maste aka hit till det storre sjukhuset har i Lombok for att be dom kolla hur hans blod varden var. Forst trodde vi att det var malaria och nar vi fick veta att det var denguefeber sa fick vi forst en liten lattnad, vi trodde inte att det var sa allvarlig sjukdom men da forklarar doktorn framfor vara ogon att robin ar doende och att det ar jatte allvarligt och att han genast maste laggas in med dropp!
Hans blodvarden ska ligga mellan 150-350 och har man under 50 ar det jatte alvarligt och robin hade 82 nar vi kom och sen har det sjunkit mer dom har dagarna, igar hade han 56 och da vart vi riktigt radda. Man sag inte sa mycket ljus i allt da langre kan jag saga..
Dom sa att allt hanger pa att han maste ata och dricka jatte mycket for att vardena ska stiga sa igar gjorde han verkligen allt och at som en hast fast att han holl pa att spy sa fort det kom mat. Jag mer eller mindre tvingade honom att ata, det var liksom de enda valet han hade for att det har skulle ga vagen. Och i morse efter dom nya proverna visade det sig att vardena har stigit till 66 och satan vilken lattnad det var aven fast det fortfarande ar jatte lagt men det ar ett tecken pa att det haller pa vander :) Ingen av oss har kunnat sovit i natt for vi varit sa narvos for vad de skulle visa idag.
Sa i dag kor vi med samma grejj att bara trycka i sig mat sa att det fortsatter att stiga och ar det battre i morgon sa far han bli utskriven och sen ska vi forsoka att boka om varan flygresa sa vi kan komma hem redan pa tisdag. Nu vill vi bara hem till sverige efter allt vi varit med om har. Har varit valdigt jobbiga dagar och nar doktorn sager att han ligger och ar dodssjuk ja ni kan ju tanka er vad radd man blir da :/
Sager bara det att det ar tur att robin ar sa stark och envis som han ar, jag vet inte om jag hade orkat med att ga igenom det han gjort/gor.. Han har varit helt borta, haft stora kramper inte atit pa flera dagar. Jag lovar att han har gatt ner 10 kilo nu bara pa en vecka :S

Men nu borjar det ljusna for oss har och vi hoppas att det fortsatter sa, sa att vi kan aka hem snart. Och sen far vi gora om varan semster langre fram. Nu ar vi bara sa jakla glad att det gar at ratt hall och att han mar bra :D
Ska maila till flygbolaget och se om det finns mojlighet att andra varat datum nu och sen ska jag ga och handla lunch till oss pa mc donlads!
Kram